Graziella Loyrette var i Karlstad och blev överväldigad när den besökte Sandgrund, konstnären Lars Lerins alldeles egna permanenta konsthall.
Lars Lerin – För dig naken, 2016-2017, Akvarell. Foto: Graziella Loyrette
Jag närmar mig dem för att se hur de är gjorda. Hur har processen gått till? Är det från ett foto eller från en miljö? Är det skissat, maskerat, målat i flera lager? Det är akvarellmålningar, massor och stora.
»Jag fattar det inte, hur hinns det med allt detta målande?«
»Ett ensamt hus, precis ett sånt som vi har«, hör jag några besökare utbyta tankar kring.
Skogspartier, ödsliga rum, båtvarv. Ljus, mörker och speglingar i ett brett färgspectrum fångas i flera verk nästan magiskt genom den fria akvarelltekniken. Kroppar och människor är svårare att fånga med dessa pigment som flyter fritt runt i vatten. Men jag tycker mig förstå att det inte är platserna i sig själva som lockar, kanske är det människorna som befinner sig där och vad de gör där. Det är sånt jag fantiserar kring i alla fall.
Lars Lerin – Sjöfart, 2015, Akvarell. Foto: Graziella Loyrette
Homoerotiska motiv återfinns i serien För dig naken, 2016-2017, som skulle kunna vara profilbilder från Grindr och Sjöfart, 2015, med historiska motiv av sjömän tillagda i kanterna av de vackra miljöbilderna, bilderna påminner om motiv från Fassbinder-filmen Querelle. Dessa utgör ett viktigt tillägg i dessa vackra målningar som för mig annars blir ganska ointressanta när entusiasmen över den förstärkta realismen lagt sig.
Lars Lerin – För dig naken, 2016-2017, Akvarell. Foto: Graziella Loyrette
Det finns gott om sittplatser. Det behövs. Det här känns som en blandning av att vi strosar runt i en park eller är på en slags träningsanläggning för att träna oss att ta in mängder av bilder. Att gå runt bland bilder på det här sättet är något annat än att se dem flimmra förbi i flöden på en skärm, den materiella tyngden, arbetsbördan och drivkrafterna som skapat bilderna blir så påtaglig.
Akvareller av Lars Lerin på Sandgrund Konsthall. Foto: Graziella Loyrette
Mängden verk är överväldigande. Det tar aldrig slut. Jag kan inte ta in allt det här. Det vill jag nog inte iheller.
